Trollet kan gå!

Nu har han visserligen kunnat gå en vecka eller så (mer än några steg menar jag då), Sjukt stolt blir man när man ser sin minsta lille tok-unge lära sig en sådan sak! Nu spatserar han glatt runt i lägenheten på dagarna och sätter bunkar och dylikt på huvudet medans han skrattar åt sina egna små upptåg och babblar på som bara så barn i hans ålder kan. Tänkte jag skulle slänga in ett litet klipp på honom här någon dag snart, tyvärr har jag inte hunnit filma det ännu (eller snarare varit för lat/dålig mamma för att göra det). Men bjuder på en bild på snorisen i alla fall!

(ruggit fin i håret en kväll som denna!)

// Saz

Ja jag vet att vi talat om detta förr....

(Yes i am a gamer)

Och så var det ju det där med att uppdatera bloggen regelbundet som vi talat om tidigare. Ett nu uppenbart faktum är ju då att det inte hör till mig starka sida. Livet kommer liksom i vägen och jag kommer inte på något vettigt eller kreativt att skriva om. Förhoppningsvis kommer det bli ändring på det inom en snar framtid. Och vem vet, kanske kommer jag hitta en hel drös med saker att skriva om.. jag vill i alla fall börja med det här inlägget och så kommer jag senare under kvällen följa upp med ett inlägg om när vi var på cirkus med barnen här om dagen! Oj, ja och sen ett inlägg om lill-trollets framSTEG! Se där, så hade vi helt plötsligt kommit på både en och två och tom tre saker att skriva om. Återkommer igen efter middagen (som äger rum om ca  30 minuter). Bjuder även  ovan på en bild  av mig själv  när jag efter läggdags (barnens) sitter/halvligger i sängen och raidar med sambon, vänner och resten av guilden... mhmmm i am a nerd...

//Sazzie

Grattis mitt lilla troll på din första födelsedag!

Åh idag blir mitt lilla troll hela 1 år!! Han är så stor min lilla skitunge, tänk att ett år har gått och tänk alla jobbiga stunder vi har tagit oss igenom! Jag älskar dig nu och för alltid!

Mamma älskar dig!

// Sazzie

Dålig på att uppdatera...

Jag vet att jag är dålig på att uppdatera, men just nu kan jag inte hitta motivationen till att producera någonting av värde att dela med mig av. Håll ut så lovar jag att  komma tillbaka inom kort!

Grattis älsklingen min!

Jag vill bara säga att jag älskar dig och att jag hoppas vi får åldras tillsammans i många fina år till. Du är och förblir mitt livs  största och enda kärlek!  

Here comes the sun, but its still cold as shit!

Idag är det jätte fint väder här över våran lilla  stad. En dag perfekt för att vara ute en stund, låta barnen röja fritt i parken. Det finns bara ett litet problem (som naturligtvis inte kommer stoppa oss)... det må vara fint väder ute, men det är också förbaskat kallt idag! +5 grader är inte långt ifrån "jag fryser ihjäl" kallt.. Ärligt  talat så ryser jag och får gåshud bara jag tänker på det. Det är tur att jag sa att vi skulle vara ute en stund IDAG och inte NU.. Det innebär att jag kan vänta lite tills det blivit varmare i luften och solen legat på längre. Vanligen föredrar jag vintern framför sommaren men i år tycker jag vi kan hoppa över vårens början och hoppa direkt till senvåren eller tidig sommar (helst kan vi trolla bort allt vad pollen allergi/överkänslighet heter också).  

Nej nu måste jag bege mig in  i köket så att jag kan laga lunch innan Joh hinner hem från jobbet.

//Sazzie

Oh lord....

Oh lord! (wont you buy me a Mercedes...)  Idag känner jag mig sänkt. Jag har så ont i huvudet att jag mår illa. Det känns som om skallen ska gå sönder, sprängas i bitar, förvandlas till stoft och blåsa bort... Jag skulle inget hellre vilja än att ta en näve huvudvärkstabletter, spola fram tiden tills de börjat verka och dra något gammalt över mig. Försvinna från jordens yta en  stund....  Dock så är inget av detta möjligt. För jag har  inga värktabletter och jag har inte tid att ligga och ojja mig över att mitt huvud gör ont en längre stund (dödar mig med någon långsam och ofantligt plågsam tortyr). Varför? ja dels för  att jag inte varit intelligent nog att införskaffa värktabletter och dels för att jag tack vare min fantastiska huvudvärk inte kunde förmå mig gå utanför dörren med barnen, och gå hela vägen till dagis. Det kändes,då i morse som ett omöjligt uppdrag. JAG trodde jag skulle DÖ när jag vaknade..


Barnen är iaf snälla och inte så farligt högljudda idag. Klockan är nu 11 på förmiddagen och jag tänker vara en LAT mamma i någon timme eller så (efter att vi ätit lunchen som står i ugnen). jag tänker göra något hemskt... Jag tänker bänka de två äldre framför tvn och en av deras "nya" filmer.. jag MÅSTE få ligga och slötitta på barnfilm och  kramas en stund för att försäkra mig om min och mitt huvuds överlevnad. 


Jaja, nog om huvudvärk nu. Det är  inte vad folk egentligen vill läsa om... Skriver eventuellt en rad eller 15 senare igen!