Att ta ansvar för sina barn är inte någonting man kan välja att låta bli. Som mamma eller pappa har man ansvar för liv, inte bara sina egna utan även barnens. Barnen är beroende av sina föräldrar, litar på att de ska ta hand om dem och hålla dem trygga. Lära dem om livet, om vad som är rätt och fel. Om värderingar, handling och konsekvens och allt annat som hör till. Det är vi föräldrar som ska hålla barnen trygga och låta dem vara just barn så länge detta är möjligt. Man är inte duktig om man tar sitt ansvar som mamma eller pappa. Man är inte duktig om man stannar hemma majoriteten av alla helger och håller sig nykter. Man är heller inte duktig om man tar ut sina barn i parken ibland eller nattar dem någongång då och då. Man är faktiskt inte ens duktig om man gör detta VARJE kväll (visst bör man turas om/eller göra detta tillsammans för att inte bli helt utsliten mentalt).
Livet som förälder ÄR något man i 99% av fallen har valt.När du gjorde detta val avsa du dig rätten att vara självisk. Du avsa dig rätten att sätta dig själv i första rum och när du väl gjort detta val finns det ingen återvändo. Så när jag hör människor säga att dem tycker man är duktig som tar hand om sina barn känner jag ett styng av irritation (nu pratar jag inte om ensamstående föräldrar som tar hela ansvaret).
Jag kan förstå om man säger att någon är duktig som bakar sitt eget bröd eller syr sina egna kläder, men när jag hör "vad duktig du är som har tre barn" (på diverse olika ställen, tex affären, vårdcentralen eller när man ringer 1177) funderar jag på hur personen egentligen tänker. Jag vill bara kläcka ur mig någon dum kommentar men låter bli...
//Sazzie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar