Fantastico...

Jaá ni, jag kan nätt och jämnt komma ihåg när jag var såhär sliten jämnt och ständigt!
Jobbar och tar hand om barnen dagarna i ända.  Jobbar ALLA dagar nästa vecka...

 

Loppan

       
          Kakan          
                       

Barnen gillar inte att jag jobbar som jag gör, det betyder jo alltför ofta  att jag inte är hemma när  dom kliver upp, eller går och lägger sig. Under nästan hela deras liv har det ju varit jag som gått upp med dem, badat dem, tagit dem till  och från dagis, lagat deras mat och lagt dem.  Nu är det inte så...  Idag blev Loppan jätte ledsen när jag skulle gå. gråt hejdlöst och bad  mig att inte gå, att  stanna hemma med henne. "inte gå, nej mamma.. inte gå igen, vill inte". Det skar  i hjärtat som tusen knivar. Kakan klagar också på  att "mamma jobbar jämt" hon vill bara att "mamma ska vara hemma som förut!". Jag trodde inte att  det skulle vara så jobbigt att gå tillbaka till att jobba... mentalt menar jag. 

Samtidigt så trivs jag ju med det jag gör, jag kan mycket väl se mig själv fortsätta arbeta inom vården  tills jag  blir gammal och grå. Kanske kommer variera mig i vart det blir, men fortfarande inom vården..(okey, kanske inte BARA inom vården).

Trollis!

Trollet har nu lärt sig rulla från både mage till  rygg och rygg till  mage (stolt  mamma skryter)! Det är sjukt vad det känns som jag missar saker när det kommer till barnen nu för tiden. inte för att jag missade när han rullade för första gången, men i vet vad jag menar. har missat att tala  om att han skrattar bubblande nu för tiden också (borde ha skrivit det för länge sen, har bara haft så mycket nu), han brukar skratta så han får hicka... så sjukt mysigt med barn!

Joh... jaa slänger in en bild  på honom med så har vi hela familjen samlad!

Kom fram till  att jag är lite imponerad  av mig  själv,  jag skriver nämligen utan mellanslagstangent! inte illa pinkat =)

Bild på skitig laptop utan mallanslag... MIN trasiga lappy utan mellanslagstangen!

//Sazzie