Första mötet...

När tjejerna träffade lillasyster första gången var hon ungefär två timmar gammal och hela familjen kom och hälsade på oss nere på förlossningen. Eftersom jag hade fått så mycket bedövning att jag inte kunde röra ena benet över huvud taget på nästan hela eftermiddagen och kvällen så var vi fortfarande kvar där nere efter några timmar. Där av besöket nere på förlossningen istället  för på BB. 

Tjejerna var helt saliga och ville  smeka henne på huvudet och pussa på henne. Man riktigt såg hur ögonen lyste på dem! Efter en stund erbjöd sig min far att han skulle ta med sig Joh och tjejerna och åka och köpa mat till oss alla. Och när det var dags för dem att åka blev Loppan  helt förstörd, hon var helt enkelt inte redo att åka  ifrån mamma och lillasyster riktigt ännu. Stackaren grät nästan  hela vägen till snabbmats restaurangen innan hon lugnade ner sig. 

Under tiden som större delen av familjen handlade mat  passade jag på att få hjälp till duschen och med att få dra på mig någon form av rena kläder. Att ta sig till duschen var INTE lätt med tanke på att jag inte kunde styra ena benet och att ryggen kändes som om den var kapad någonstans straxt över svanken. 

Nu undrar ni kanske vart Trollet befann sig egentligen. Och svaret är att han var hemma hos min mormor och morfar eftersom jag (samt Joh och mina föräldrar) tyckte att han var för liten för att hälsa på redan på förlossningen. 

Efter ett tag kom i alla fall familjen och maten och vi åt tillsammans, kramades lite till och jag passade på att mysa lite till med mina "stora" tjejer innan de skulle åka hem igen. Och när det var dags att åka igen så gick allt jätte bra. inga tårar (förutom i mitt hjärta) och inget gråt. Loppan  behövde helt enkelt lite mer tid. Hon var bara inte redo första gången.

//Sazzie